Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 122216 sökträffar

Klimatpolitiska rådet: "Det behövs fler åtgärder"

Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som har uppstått med den nya regeringens politik, skriver Klimatpolitiska rådet på Dagens Nyheters debattsida. I somras fick Klimatpo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-det-behovs-fler-atgarder - 2025-10-01

COP15: De viktigaste framgångarna

Toppmötet COP15 är avslutat och världen har fått en motsvarighet till Parisavtalet – ett globalt ramverk för att skydda den biologiska mångfalden på jorden.  - Det är ett stort ögonblick för vår biologiska mångfald. Vi behöver de här målen och de ger visst hopp. Men det finns mycket arbete att göra och vi har bara några få år på oss, säger Maria Blasi, forskare vid CEC, som var närvarande under fö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cop15-de-viktigaste-framgangarna - 2025-10-01

Nya hedersdoktorer i naturvetenskap

Lunds universitet har fått två nya hedersdoktorer inom naturvetenskap. Den ena är en underhållande och kreativ cirkusartist inom fysikämnet. Den andra är en kemiprofessor som brinner för att ge studenter en tidig anknytning till kvalificerad forskning. Stanley Micklavzina, fysiker vid Oregons universitet i USA Stanley Micklavzina har ett stort intresse för att utveckla nya kreativa sätt att lära u

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-10-01

Kroppsmålning skyddar mot blodsugande insekter

I en studie konstaterar forskare från Sverige och Ungern att ljusa, målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukdomar. Kroppsmålning förekommer bland exempelvis vissa ursprungsbefolkningar. Majoriteten av dessa lever i områden där det är go

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kroppsmalning-skyddar-mot-blodsugande-insekter - 2025-10-01

Så uppfattar fåglarna världen

Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av en unik kamera för första gången lyckats återge hur fåglar ser färger i sin omgivning. Studien avslöjar hur fåglarnas färgseende gör att de får en helt annan verklighetsuppfattning än vi människor. Människans färgseende bygger på tre grundfärger: rött, grönt och blått. Fåglarnas bygger på samma färger. Plus ultraviolett. Det biologer i Lund nu visar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-uppfattar-faglarna-varlden - 2025-10-01

Månens faser påverkar skalbaggar

Av alla nattaktiva djur är det bara dyngbaggar som navigerar med hjälp av polariserat månsken. Nu visar forskare vid Lunds universitet att skalbaggarna kan använda ljussignalerna trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen. – Vår undersökning avslöjar att skalbaggarna kan vara tillräckligt ljuskänsliga för at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manens-faser-paverkar-skalbaggar - 2025-10-01

Ungdomar får chans att jaga Higgspartiklar

Måndagen den 11 februari får skånska gymnasieungdomar leka partikelfysiker med forskarna i Lund. Eleverna får analysera riktiga data från forskningsanläggningen CERN och även prova på att jaga Higgspartiklar. Allt för att fira den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. För tre år sedan skapade FN den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. Dagen infalle

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ungdomar-far-chans-att-jaga-higgspartiklar - 2025-10-01

Blomman doftar olika på olika platser

I en ny studie har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt att blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. – På ett ställe doftar de tallskog, på ett annat precis som jenkatuggummi, och lite längre söderut parfym, berättar Magne Friberg, universitetslektor vid biologiska institutionen i Lund. I åtta år har han studerat blomdoften i 94 pop

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomman-doftar-olika-pa-olika-platser - 2025-10-01

Stjärnskådning på bred front

Nu startar projektet Stjärnförsöket. Förhoppningen är att få in 100.000 observationer under det kommande året. Syftet är att väcka uppmärksamhet för det ständigt växande problemet med ljusföro­reningar. Projektets vetenskapliga ledare är fysikern Urban Eriksson. Stjärnförsöket är ett massexperiment och bygger på begreppet citizen science, det vill säga att allmänheten bidrar med datainsamling till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stjarnskadning-pa-bred-front - 2025-10-01

Ny forskning på extremväder

Nu görs det satsningar på en rad nya forskningsprojekt om extremväder, i ljuset av den gångna sommarens extrema torka. Tre av dessa projekt handlar om extremvädrets inverkan på algblomningar, på humlesamhällen samt användningen av klimatmodeller för att undersöka effekter på politik, juridik och samhällsengagemang. Det statliga forskningsrådet Formas beviljade nyligen 50 miljoner kronor till samma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-pa-extremvader - 2025-10-01

Fint pris till forskning om hur planeter bildas

Anders Johansen, professor i astronomi vid Lunds universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset i fysik. Han får priset på drygt 5 miljoner kronor för sin banbrytande forskning om hur planeter bildas och utvecklas i närheten av unga stjärnor. Anders Johansen har rönt stora internationella framgångar med sina datorsimuleringar. Hans teorier förklarar hur det kan ha gått till när små dammpartiklar i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fint-pris-till-forskning-om-hur-planeter-bildas - 2025-10-01

Lundaforskare vann tävling med konstgjord intelligens

Forskare i teoretisk fysik vid Lunds universitet har tagit fram en algoritm för att spåra felmärkta data hos cancerpatienter. Insatsen gav dem förstapriset i en tävling som utlysts av den amerikanska myndigheten för livsmedel och läkemedel. Felmärkta kliniska och biologiska data är ett problem som bidrar till oanvändbara resultat och felaktiga beslut inom vården. Den mänskliga faktorn ligger bakom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-vann-tavling-med-konstgjord-intelligens - 2025-10-01

Födda att äta och sova i luften

Bortåt 100 arter av seglarfåglar är helt anpassade till ett liv i luften. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet efter att ha studerat ännu en art och konstaterar att det finns individer som inte landar på över tre månader. – De äter i luften och sover i luften. Det här är något som forskare har trott sedan 1950-talet, vi bevisar att det är så, säger Anders Hedenström, professor vid bi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fodda-att-ata-och-sova-i-luften - 2025-10-01

Samhället skyddas dåligt mot enorma solstormar

Solstormar kan bli betydligt kraftigare än vad man hittills bedömt. En ny studie av bland annat forskare från Lunds universitet har hittat bevis för det tredje nu kända fallet av enorma solstormar i historisk tid. Vårt samhälle är sannolikt inte är tillräckligt förberett för sådana händelser, menar forskarna. Vår planet befinner sig i ett ständigt bombardemang av kosmiska partiklar. Men ibland bli

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/samhallet-skyddas-daligt-mot-enorma-solstormar - 2025-10-01

Därför ser stora humlor små blommor

Forskare vid Lunds universitet är på väg att ta reda på vad bin i olika klimatzoner i skilda delar av världen ser bäst. Resultaten ökar kunskapen kring pollinering när forskarna nu lättare kan avgöra vilka blommor som olika bin har lättast att urskilja och vilka de har svårt att se. Sedan tidigare är det känt att stora bin ser bättre än små individer, men det har varit oklart varför. – Vi har unde

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-ser-stora-humlor-sma-blommor - 2025-10-01

Forskare avslöjar Jupiters okända resa

Jätteplaneten Jupiter bildades fyra gånger längre bort från solen än sin nuvarande omloppsbana. Det tog bara 700 000 år för giganten att förflytta sig inåt i solsystemet. Bevisen för denna mäktiga resa har forskarna hittat tack vare ett antal asteroider runt Jupiter. Det är känt att gasjättar kring andra stjärnor ofta befinner sig väldigt nära sin sol. Enligt gängse teori har dessa gasplaneter bil

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-jupiters-okanda-resa - 2025-10-01

Bakterier kan bli framtida strömkälla

En färsk studie från Lunds universitet visar hur man kan öka möjligheten att utvinna ström ur bakterier. Studien kan bli vägledande i jakten på de åtråvärda elektronerna. En av samhällets stora utmaningar idag är att tillgodose behovet av förnybar och miljövänlig energi. En möjlig energikälla som intresset växer allt mer kring är bakterier. De senaste åren har forskare försökte att fånga in den el

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bakterier-kan-bli-framtida-stromkalla - 2025-10-01

Geologiforskning får prestigefyllt mångmiljonbelopp

En professor på geologiska institutionen vid Lunds universitet får drygt 26 miljoner kronor i ett åtråvärt anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojektet handlar om kiselalgernas tidiga tillväxt i havet för 250 miljoner år sedan och de globala effekter som algernas tillväxt gav upphov till. Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, får pengarna för ett femårigt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskning-far-prestigefyllt-mangmiljonbelopp - 2025-10-01

Söndersliten planet kretsar runt döende stjärna

Nu tycks forskare ha hittat resterna av en planet som cirkulerar runt en slocknande stjärna. Det aktuella planetfragmentet har en omloppstid på bara två timmar och väcker stor nyfikenhet hos astronomerna. En ny studie, som nu publiceras i tidskriften Science, lägger fram bevis för att forskare har hittat en liten himlakropp, en så kallad planetesimal, runt en vit dvärg drygt 400 ljusår från Jorden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sondersliten-planet-kretsar-runt-doende-stjarna - 2025-10-01

Hos dykarskalbaggar bromsar hanarna evolutionen

En undersökning i Sverige visar att hanarnas parningsbeteenden har lett till ett evolutionärt stillestånd hos dykarskalbaggar. För att skydda sig och undvika att bli skadade under parningen har vissa honor ändrat kroppsform. Men hanarna har anpassat sig och fortsätter att trakassera båda hontyperna. Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns uni

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hos-dykarskalbaggar-bromsar-hanarna-evolutionen - 2025-10-01